Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Oktoberfest!

Efter helgen får ni en direktrapport från München och Oktoberfest!
På vägen dit läser jag Julio Cortázar och Nicole Strauss.
Jag kommer hem lagom till the Event på söndag kväll.

Livet är gott.

Dörrar som öppnas med pengar

Jag håller som bäst på att upptäcka njutningen i att inte få ångest över varenda spenderad krona. Det har öppnat sig en hel värld med möjligheter av saker-man-kan-göra-med-pengar. Saker som jag inte kunde drömma om som student. Heck, då hade jag ju inte ens en fritid. Inte en chans att kunna  spendera då. Men nu är det andra bullar.

Juice varje dag. Ibland flera gånger om dagen. (och det är inte Euroshop!)
Impulsköp av kläder.
Impulsköp av prylar.
Resor som går snabbast, inte som är billigast.
Mat utan morot och vitkål (huuuuu för utfyllnadsmat)
Färska matlådor (inte storkok från frysen)
Massager och behandlingar och rådgivningar!

Åhh, och ska jag säga det allra roligaste? Lakritsprovning!

Lugnet innan stormen

Om det är någon som undrar varför det är så tyst här på PeochDe, så beror det på att vi har semester. Mellan framläggning och jobbstart passar jag på att vila upp mig i föräldrahemmet. Ni vet, platsen där tiden står stilla och man återgår till sina tonårsvanor. För mig innebär det att jag sällan eller aldrig lagar mat, jag spelar mycket Mario med vänner samt ligger och läser ”bara en sida till” nätterna igenom. Varför finns behovet att lura sig själv när det gäller tid och nätter?
De nyaste tillskotten till min bokhylla och mitt hjärta är:

  • En el tiempo de las mariposas / I fjärilarnas tid av Julia Alvarez. Den skildrar tre (egentligen fyra) systrar som blev nationalhjältar på Dominikanska i sin kamp mot diktaturen. Deras dödsdag firas som Dagen mot Kvinnovåld i Latinamerika. En fin bok, med snyggt berättargrepp i och med att varje syster har en egen röst och personlig stil, och boken hoppar mellan de fyra perspektiven.
  • The Time Traveler’s Wife av Audrey Niffenegger (tihi). Språket är mjukt och kärleken sprakar mellan raderna. Det var längesen jag grät över en kärlekshistoria. Bra jobbat Audrey, jag har redan köpt nästa, Her Fearful Symmetry. Nåde dig om du inte lever upp till förväntningarna.
  • En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Den utspelar sig under inbördeskriget i Nigeria på sextiotalet, och var precis som jag förväntade mig fast bättre.🙂
  • Djungelboken av Rudyard Kipling. Den riktiga, otäcka, med mycket ond bråd död. (ååå vad jag gillar att få användning för bråd) Fast det är lite hyschhysch vad jag tycker om den än så länge, för vi har inte diskuterat den i bokklubben ännu. Jag återkommer efter nästa helg.


Nu ska jag återgå till mina böcker på altanen. Vi ses i Älmhult!


Det är framlagt

Man skulle kunna tro att man är färdig när exjobbet är framlagt. Ack, så trosskyldigt. Det skulle vara intressant att se statistik på hur många som är verkligt klara när de står där efter den sista presentationen i A-husets B-korridor och kramar om de tappra vänner som orkade ta sig dit för att lyssna. Själv kände jag mig snopen, överraskad över hur enkelt allt var, men framförallt: inte färdig.

Mest fascinerad är jag kanske över hur något så stort och ouppnåeligt som ett examensarbete (tada -daaa) kan utkristallisera sig på ett par veckor. Våra 100+sidor kan till och med få en ryggtext nu juh, wuhu!

Nu återstår tryckning, publicering, och ivägskickande till MFIerna i Dominikanska, och sen stänger vi det här kapitlet. Återgår till våra vanliga, nya, förändrade liv. Och P börjar troligen blogga på norsk.😉

Tillbaka i verkligheten

Vi är ett par section breaks ifrån att skicka in exjobbet till opponenter och handledare för genomläsning. Spännande, läskigt och alldeles… alldeles… utmattande. Tolv veckor senare och vi kan snart andas ut.

Ny teknik…

Hm… undrar om det här funkar?

Field study slutspurt :)

Idag besökte vi två av våra tre samarbetsorganisationer, vi sa farväl och tackade för oss. Gav dem smörknivar, handdukar med dalahästar och möt-den-svenska-kulturen-material. Det kändes uppskattat. Framförallt känns det skönt att avsluta saker här, stänga dörrar och vända ansiktet mot Sverige. Minns ni vår inte-längre-favorit-chaufför? Han fick en nyckelring med en älg. Sa: vad är det?

Gällande arbetsmaterialet är det mesta klart, förutom den yttepyttelilla detaljen analys, men det ska vi nog knåpa ihop på de tio dagar som återstår innan vi skickar in rapporten. Piece of cake. Nu pratar vi om roligare saker.

Ikväll ska vi göra en favorit i repris: gå till Pasatiempo och äta lammracks / biff med himmelsk svampsås. (http://pasatiemporestaurante.com/index.php) Våra födelsedagsbesökare känner igen stället som restaurangen med utsökt mat samt en särdeles tillmötesgående och mysigt pratsam värd med en förkärlek för tango och karaoke.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.